Mitt perspektiv på livet börjar år 1932 då jag som tioåring i folkskolans fjärde klass hade 5 km till skolan.
 Buss dit klockan sju på morgonen och hem till fots. I ur och skur.
 
En lång skolväg efter en lång skoldag, också på lördagarna. Matrast på en bänk i korridoren 
utanför klassrummet där några medhavda smörgåsar sköljdes ner med ett glas vatten.

Vi bodde i Fresta, en grannkommun till Sollentuna.  Det är så pass länge
se´n att vårt telefonnummer var Täby 25. Jag var den ene av de två priviligierade elever
i klassen som skulle komma att gå vidare till läroverket.

Men innan jag fyllt fjorton var jag föräldralös - ett förhållande som i
hög grad kommit att påverka mitt liv.

Det blev dock Schartaus 1939-41 och sedan egna fördjupningar i de mest skilda ämnen. Under mitt verksamma
liv har jag arbetat som anställd (även utomlands) i tio år och som egenföretagare i mer än trettio. Jag har lärt känna
engelska, franska, portugiska och österrikiska mentaliteter alla  präglade av erfarenheter från krigsåren 1939-45.
Nu är många av mina dåvarande vänner borta men några håller jag fortfarande mer än 50-åriga kontakter med!

                                                                                                                                                                                                                                                                   
                                                                                                                                                                     
                                                         
                                                       Tillbaka