"Si vis pacem, para bellum"

NBF (Nätverksbaserat försvar) till ett pris av ca 17 miljarder, skall hädanefter bli försvarets musik ( i stället för Karl Xll:s kulor) med kraftsamling till internationella uppgifter enligt Svenska Dagbladet 051111 Något alternativ hur vårt land skall försvaras eller tryggas mot vare sig terroristaktioner, anfall eller revoltförsök redovisas icke.
l SvD 980121 berättade Roger Magnegård hur försvaret köpt en elektronisk pulsbomb från Ryssland, som "såldes öppet över disk". En HPM-bomb (High Power Microwave), "som stoppar fordon, slår ut datorer och förstör all elektronik i området där den detonerar. Ett hot mot elektroniska JAS, där flygplanskroppen måste vara absolut tät". Så fortsätter artikeln, som slutar med principer för att skapa HPM, som kan ligga bakom Putins antydda nya vapen. Allt är ytterst hemligt. Kan vårt försvar lösa dessa problem ? Tveksamt! EMP (Elektro Magnetisk Puls) av även en liten kärnladdning har ännu större verkningar i samma riktning.
Till NBF hör övergripande ledningssystemet ORION under FMC (ÖB) som med OPIL:s (Operativa insatsledningens) televapen leder telekriget genom rapporter från DART (datarapporteringsterminaler) med enormt snabba ukv- (ultrakortvågs-) frekvensändringar, som fi inte skall hinna störa (osv) med massor av teknik och tekniska förkortningar, i och för sig intressanta, men som här förbigås. De bekräftar NBF:s stora sårbarhet, om t ex utsatt för en HPM-bomb.

Vårt land, ca 450 000 kvkm, är långt med i stort sett vattenfall i norr och kärnkraft i söder, oerhört sårbart, där 40-talsgenerationen är minst lika sårbar med dålig försvarsvilja. Det bekräftas av fotoutställningen "Bortom stötvågsgränsen" där fotografen August Eriksson (AE) skildrat neutralitetspolitikens dubbelmoral. AE: "Trots att krig ständigt sker varstans i världen har jag en grundmurad känsla av att det inte kan hända här. Samtidigt vet jag att det inte är så. Jag och min generation har från barndomen fostrats att tro att vi är för evigt förskonade från krig." (Sv D 050722)
Detta sorgligt alltför sanna påstående, sett mot bakgrund av vårt raserade försvar, visar hur politikerna lyckats förvända synen hos svenska folket, som bibringats tron att vår urgamla frihet inte behöver eller är värd att försvaras. Den skall enligt ÖB försvaras genom internationella insatser och NBF. Frihet (under ansvar) är det dyrbaraste varje svensk är delaktig i. Vår försvarspolitik har efter FB 1992 hårt kritiserats av dem som upplevt andra världskrigets och beredskapsårens påfrestningar följda av "kalla krigets" realiteter. Det var "nära" ibland , men vår genomsnittligt starka krigsmakt har bidragit till vår snart 200-åriga fred, om än med vissa krumbukter under andra världskriget.
Ingen människa kan förutsäga framtiden. Norge och Danmark blev 9 april 1940 totalt överraskade i sin dåraktigt optimistiska tro på en fredlig framtid i frihet (Sverige hade tur). För att undvika detta krävs framförhållning genom en beredskap anpassad för att möta operativa överfall, terroraktioner eller revoltförsök. Det har sedan 1990 vårt politiska och militära ledarskap försummat och bevisar därmed total inkompetens i dessa frågor.

Svensk försvarspolitik började spåra ur med Sovjetunionens upplösning och "Järnridåns" fall 1989 följd av en överoptimistisk politisk tro på evig fred. Den militära underrättelsetjänsten (Must) förkunnade i oansvarigt önsketänkande att någon risk för militär- eller terroraggressioner mot vårt land icke förelåg inom överskådlig tid. (Några "experter" - kanske från ORION? - talade om 30 år.) Därmed startade skrotningen av vårt försvar varav bara en försumbar spillra återstår.
Kriget i Irak visar hur ett lyckat anfall följts av en hittills misslyckad ockupation med för svaga krafter, vilket framtvingat krav på besvärlig hjälp och stöd från den egna befolkningen. Det bevisar att all ockupation kräver marktrupp i botten. Den truppen går det inte att ersätta eller "störa" bort med NBF säger vanligt sunt bondförnuft! Därtill behövs ledarskap och lämpliga förband med eldkraft m m. Den komplicerade verkligheten stämmer föga med den lägeskarta, som försvarsledningen ritat upp, med riksdag och regering som ytterst ansvariga för Sveriges säkerhet och frihet.
"Ryssland strävar sedan hedenhös mot väster." Är det sannolikt att de upphört att sträva? Knappast. Vad vet man säkert om rysk utrikespolitik? Som alltid: Ingenting, fast somliga tror sig veta. Kan man lita på starka, politiska ledares löften? Nej, diktatorer regerar och reagerar med lögner och skräck, hemligt och överraskande. Putin tycks gå samma väg.
Detta gäller även terrorangrepp och revoltförsök. Ju sämre försvar desto större risk för en överraskning. Sverige är oerhört sårbart.
För att en demokrati ska överleva våldsaktioner av varje slag måste de mötas av väl utbildad och utrustad personal, som har ett starkt lagstöd - inte fega undanflykter - kraftfullt ledda med tillräckliga resurser här. Ledningen måste ha medborgarnas förtroende. Hur ska det gå till? Svaret är inte enkelt eller givet, men som Harry Martinson sa: "Med kompromissen kommer man närmast sanningen." Främst bör man lära av krigserfarna nationer.
Vi har realiter avskaffat artilleri, luftvärn och kustartilleri. Sunt förnuft säger att vi måste prioritera vårt eget lands försvar och därmed den tunga, indirekta eldkraften som Finland har gjort, - inte NBF. Det är med säkerhet en politisk, strategisk /operativ och nationell olycka att försvaret av osänkbara "hangarfartygen" Frösön och Gotland med starka markstridsförband drogs in. Mellan Boden och Enköping finns bara litet hemvärn som riskerar att möta Spetznas, ett orimligt krav. Frösön utan försvar, tagen efter luftlandsättning, klipper av Sverige på mitten. Gotland?! Ofattbara dum heter trots 40-miljardersbudgeten. Ett litet land som Sverige, måste se till sig självt först. Sedan ev ut.

Flygsystem med baser, ledningsfunktioner (NBF) och vapenbärare (lavetter, ramper och plattformar) är känsliga för en angripares precisionseld från stora avstånd, s k indirekt eld. Vapenbärare är flygplan med eller utan förare, robotar av olika slag och långskjutande artilleri. Sådan indirekt eld måste ett försvar ha. Den ställer höga krav på underrättelsetjänst, teknik, precision, omedelbar och tillräcklig verkan samt snabbhet.
Vi tog på sin tid fram sådana vapen. Vapen för indirekt eld (ovan) är grupperade långt utom synhåll från målen med eldledare som själva eller genom sensorer ser målen. De ger skjutelement till vapnen som avger rättliggande verkningseld -robotar eller granater-direkt, utan tidskrävande inskjutning. Projektilerna eller robotarna styrs mot mål i slutet av banan. Vapenbärarna - ramperna eller lavetterna -försvinner från skjutplatsen så snabbt, att om denna hunnit fastställas avtex satellit eller artilleriradar, som tar banorna i rymden och fixerat avskjutningsplatsen, är de borta innan hans verkningseld hunnit f ram. Vi kallade det försvaret: "Gun and Run".
Sverige har övervägande betäckt terräng för indirekt eld. Det finns anledning att jämföra artilleriets och flygets verkansmöjligheter. Vad ger störst effekt för pengarna - mest försvar per krona? Man får mycket artilleri för ett litet antal flygplan. Finland har nöjt sig med endast 68 st F18 Hornet Tsunamin och Gudrunstormen avslöjade vårt politiska ledarskap. Enligt DN 050401 är försvaret utplånat - med en inkomptent ledning på de högsta nivåerna med vare sig mål eller framförhållningens beredskap. Vi har inga förband över ytan, vilket är ett minimikrav. Att på några få år lyckas rasera praktiskt taget hela vårt försvar, tyder på ett politiskt förfall utan like och ett degenererat ledarskap. För ockupation krävs marktrupp. Därför måste ett försvar alltid ha marktrupp i botten och resurser över ytan, som möjliggör en snabb återtagning av dugliga förband för att kunna ta emot där det behövs - "tills den stora insatsen kommer". "Si vis pacem, para bellum!"
Lars Bratt
Ledamot Artilleriets Historiekommitté
överste